Livflottar

Det finns höga krav och lagbestämmelser för att utrusta fartyg och yachter med livflottar. En livflotte är oumbärlig för havsgående yachter på öppet hav, men är också meningsfull i kustområden. Endast en livflotte kan rädda liv i en nödsituation till sjöss om fartyget går förlorat eller sjunker. Den erbjuder säkerhet och skydd för besättningen tills räddningen är på plats. Den möjliggör en längre överlevnadstid och skyddar dessutom mot sjögång och kyla.

De viktigaste egenskaperna hos livflottar

Livflottar är utformade och utrustade på olika sätt beroende på området och kraven för kryssningen. När det gäller flottar för offshore-användning består flytkropparna av minst ett slangsystem med dubbla kammare. Flera luftkammare ger större säkerhetsreserver i händelse av skador och tryckförlust. Ett dubbelgolv skyddar mot kyla, ett tak mot stänk och vågor. Vid grov sjö bör tillräckligt dimensionerade kapslingspåsar säkerställa stabiliteten i vattnet och till stor del förhindra att båten tippar över. I händelse av kapsejsning måste ön vara självrätande på grund av sin flytkraft. Driftankare, paddlar, bälgar och reparationsmaterial hör till standardutrustningen för en livflotte. Ett praktiskt ombordstigningssystem med ombordstigningsstege är absolut nödvändigt för att möjliggöra säker och snabb ombordstigning på flotten. Materialet i en livflotte måste vara nötnings- och väderbeständigt och naturligtvis helt luft- och vattentätt. Speciellt svetsade PVC-plaster är dessutom flamskyddade och förblir flexibla även vid stora temperaturvariationer. Utöver standardutrustningen kan en livflotte utrustas med ytterligare överlevnads- och nödutrustning beroende på användningsområde. Detta inkluderar en EPIRB-nödsändare, en VHF-mobiltelefon, vatten, mat och mediciner. Livflottar är ett bra alternativ för båtar som färdas nära kusten eller på större inre vattenvägar om man förväntar sig en snabb räddning.

Den internationella IMO-konventionen med SOLAS-bestämmelserna reglerar skyldigheten att utrusta fartyg med livflottar. De måste vara certifierade i enlighet med ISO-standarder och ha ISAF-godkännande. Livflottar är obligatoriska för kommersiell sjöfart och för fritidsbåtar, som omfattas av obligatorisk utrustning. Detta gäller även t.ex. charterfartyg, utbildningsyachter och traditionella fartyg.

Förvaring av livflottar

Livflottar levereras antingen i en förpackningspåse eller i en fast container. Packpåsar är mer flexibla och lättare att stuva undan. Men de är också känsligare för tryck och skador. Livflottar måste blåsas upp automatiskt även vid minusgrader och höga temperaturer. Vid vinterförvaring bör de dock förvaras torrt och frostfritt. Detta förhindrar kondensbildning och skador som orsakas av frysande fukt i behållaren.

Detta bör du ha i åtanke

Storleken på livflotten beror på hur många personer som vanligtvis färdas ombord. Den bör matcha besättningens storlek exakt. Om livflotten är för stor kommer de skeppsbrutna att få dåligt stöd. Å andra sidan, ju trängre och närmare du sitter, desto mindre manöverutrymme finns det. Var en livflotte monteras ombord beror på flottans storlek och båtens konstruktion. Som en allmän regel måste en livflotte vara snabb och enkel att sätta ut i en nödsituation. Den bästa platsen för detta är på däck. Livflottar som förvaras i stuvutrymmen under kojer, t.ex. i packväskor, kan inte tas upp på däck tillräckligt snabbt i en nödsituation. För containrar finns speciella livflottehållare som kan monteras på däck eller på relingen. Det är idealiskt att fästa den på pushpiten. Detta är det bästa sättet att aktivera livflotten. Containern frigörs från hållaren och kastas överbord. En ripcord, som också utlöser utlösningen, förbinder livflotten med båten tills besättningen har gått ombord. Först då kan den klippas loss från livflotten. Av säkerhetsskäl har ripcorden en förutbestämd brytpunkt så att livflotten kan lossna från den sjunkande båten och inte dras med.

Att en livflotte fungerar tillförlitligt beror till stor del på regelbundet underhåll. En livflotte på däck utsätts för stora påfrestningar på grund av temperaturer, UV-strålning och mekaniska belastningar. Varje livflotte har underhållsintervaller som anges av tillverkaren. De måste följas om du inte vill förlora ditt försäkringsskydd och utsättas för krav från tredje part i händelse av skada. Underhåll får endast utföras av auktoriserade specialistföretag. Till underhållet hör kontroll av flottans och tankens skick, byte av tätningar, byte av utrustning, funktionsprovning av tändhuvudet, läckage- och tryckprovning av varje kammare samt funktionsprovning av alla ventiler.